#381 Tryck en dikt

Här är ett tips om att trycka dikter på tyg exempelvis som på bilden, en slöjdhommage till Karin Boye. Tipset hör ihop med en slöjdverkstad som hölls av Slöjd i Väst på HBTQ-festivalen i Göteborg 1-5 juni 2011

2 vill slöjda detta
Loading...

För trädets skull; slöjdhommage à Karin Boye
Idag, och två dagar framöver (2-4) kommer Slöjd i Väst vara på HBTQ-festivalen i Göteborg(HBTQ-festivalen pågick 1-5 juni 2011). Vi vill uppmärksamma att det är 70 år sedan Karin Boye tog sitt liv med att slöjda till hennes ära. Är du i närheten av Bästkusten så kom förbi. Vi är i Rengbågskvarteret (Artisten bakom Konstmuseet vid Götaplatsen). Du kan tälja en dikt i trä, trycka dikter, lyssna till uppläsning av karins dikter eller bidra till en mantel som Karins staty ska få.

Om du inte är i närheten så kan du delta andligen med att trycka en egen dikt. Jag valde att montera min i ram och hänga på väggen men den skulle vara lika snygg på ett förkläde, kudde, bilpläd eller scarves!
Du behöver:
Tyg: att trycka på
Textilfärg: att trycka med
Plastficka eller dylikt: att skära ut dikten med
Skalpell: att skära med
En mall: En utskrift av dikten eller texten som man kan skära ut
Skumgummi: en skrubby eller tvättsvamp att trycka med. Det blir ofta bra att rulla ihop en badsvamp eller liknande och knyta ihop den. Se bild!
Strykjärn: att fixera färgen med

Gör så här: Skriv ut en dikt i bra lättskärbart typsnitt. Lägg plastfickan på utskriften och skär ut med skalpellen. Tänk på att ha oömt underlag. Tag ett tyg som är tvättat. Gör en ”tryckstämpel” av skumgummi. Lägg mallen på tyget, nåla fast, doppa skumgummigrejjen i färg och tryck på. Ta bort mallen och låt torka. Fixera färgen genom att stryka. Montera efter behag!

Unga viljor viner
ur För Trädets Skull
Karin Boye

Unga viljor viner
som herrelösa spjut.
Ångest har kastat dem
i rymderna ut.
Skälvande av stridslust
och överflöd på styrka
söker de mål att drabba,
söker de makter att dyrka.

Men viljor som mognar,
de blir träd och slår rot,
beredda till att skydda
ett land vid sin fot,
ett litet stycke mark,
men nödvändigt som livet,
där något dyrbart växer,
av vindarna rivet.

Om gläntan syns trång
emot rymder utan slut
och trädet kanske livlöst
mot blixtrande spjut,
så glöm inte lövet
med den livsgröna färgen,
och glöm inte saven,
som sjuder genom märgen.

Var inte rädd, var stilla
den skördens natt,
då rösterna säger:
”Din gräns är satt.
Du också skall stillna
bland de vakande trogna.
Du också skall slå rot,
och bli träd, och mogna.”

Vad tycker du?

Du måste vara inloggad för att kommentera.