Sammansättningarna är lätta att göra eftersom tapparna är runda och tapphålen görs då lätt med en borr.

Det är bara tvärslåarna som måste vara helt torra när du sätter samman stolen, benen kan vara lite fuktiga. Delarna kommer då att krympa och svälla som kan utnyttjas i sammansättningen.
Och eftersom det är de tunnare tvärslåarna som måste vara torra kan man torka dem snabbt utan att de spricker.
Det är inte helt fel att börja med att göra en pall. Det är lite mindre att tänka på. Då kan du  bara följa den här barnstolsbeskrivningen men du slipper ryggbrickor och alla tappar borras i rät vinkel.

Ask är mitt favoritträd till stolar och pallar. De är starkt, segt och lättkluvet.
Men andra träslag går också bra bara du undviker de svagaste trädslagen och att de är någotsånär rakvuxna, kvistfria och klyvbara.

Benen på barnstolarna har en diameter på ca 35 mm. Bästa kvalité får man om man klyver ut benen.
För att få ut fyra ben räcker det alltså med en decimetergrov stam.

Bakbenen på just den här barnstolen är ca 50 cm, frambenen ca 25. Men lägg till 5 – 10 cm. Du justerar längden och får den att stå stadigt allra sist när stolen är sammansatt.

Klyv stammen i mitten. Här använder jag spräckjärnet.

Låt den första klyvsprickan gå rakt igenom vedstyckets märg. Om märgen inte befinner sig exakt i mitten vänder du och vrider på stycket så att du har lika mycket material på bägge sidor av märg och klyvsnitt.

Klyv sen halvorna i mitten, radiellt, tvärs årsringarna, i ”tårtbitar” och du har förhoppningsvis fyra bakbensämnen. Men det beror förstås på hur grov stam du jobbar med. Det kan hända att du kan klyva varje fyrklove en gång till och få ut åtta ben.

Klyv ut tvärslåar och ryggbrickor på samma sätt.
Tapparna på barnstolen är 13 mm. På en pall i ask brukar jag använda en 15 mm:s borr.
Se till att ha lite marginaler. Särskilt på längden och särskilt om man tänkt sig att svarva tapparna.

Annars behöver du  inte vara så noga. Tänk bara på att ämnena blir någotsånär raka och inte för tunna. Det är lätt att tälja mer på dem även när de är torra.

Är det mycket material att avverka kan det löna sig att hugga bort en del innan du börjar tälja.
Annars är det bara att  tälja  ben och tvärslåar med  bandkniven i täljbänken.

Jag täljer för det mesta  med fasen på bandkniven uppåt och den flata sidan mot träet… men inte här där ryggbrickorna täljs.

Tvärslåarna och ryggbrickorna måste vara helt torra innan du börjar göra tapparna. De ska vara torrare än de möbler du har i uppvärmd villa eller lägenhet på vintern, vilket brukar vara 6-8 %.

Lägg dem därför på någon plats där det är uppvärmt över eller på något element, ovanför vedspisen eller i ugnen.
Du kan kontrollera att de är helt torra genom att väga dem innan du placerar dem på torkstället. Sen väger du dem då och då tills vikten inte sjunker längre.

När du tar dem därifrån gäller det också att det inte suger åt sig fukt. Så tar det tid innan du ska sätta ihop stolen kan du t ex förvara dem i en plastpåse.
Benen behöver inte vara helt torra när stolen ska sättas ihop. Jag brukar ställa undan dem i ett ouppvärmt, luftigt uthus. De brukar då ha en fuktkvot på ca 17-20%. Det tar ett tag så har du bråttom kan du ta in dem i något uppvärmt utrymme ett tag. Men ta det försiktigt så de inte spricker. Det är inte en katastrof om benen är fuktigare än 20% när du sätter ihop stolen.

När delarna är tillräckligt torra och det är dags att börja sätta ihop delarna kollar du först att du är nöjd med benen och om du inte är det täljer du lite mer på dem.

Först ska du koncentrera dig på att sätta ihop framben med respektive bakben. När sidorna är sammansatta sätts de ihop till en stol.

Rita gärna upp måtten uppifrån på ett papper eller skiva. Ställ på benen och rikta in benen hur du ska ha dem.
På benens övre ändar märker du ut vilka som ska vara vänster och högerben. Det är i det här läget du ser till att du får ett svängt ben att riktas utåt istället för inåt eller att du placerar en ful eller kvistig yta på benen inåt i stolen, och vilken ända som  ska vara uppåt eller nedåt. Märk var du ska borra för sidornas tvärslåar – spara ett par cm både uppe och nere – längden kapas till senare.

 

Mät nu hur långa tapparna ska vara.

För att veta hur djupt du kan göra tapphålet lägger du borren du ska använda över benens ändyta och mät hur långt du kan komma utan att borrspetsen tittar ut på andra sidan benet.  Gör sen ett borrstopp genom att ta en sticka, som tejpas fast på borren.

Tapparna kan du tälja eller svarva.

Jag svarvar tapparna. Använder man ett ”tappstål” får man dem enkelt och snabbt exakt så grova man vill ha dem. De två tapparna på varje tvärslå blir också centrerade till varandra.

Hur du än väljer att göra tapparna bör du ha en bit hårt och torkat trä att prova tapparna i. I denna provbräda borrar du hål med den borr du ska använda och testar tappgrovleken i dem. När du provat några tappar blir hålet förstorat. Så du behöver oftast flera hål, särskilt om du täljer tapparna.
Innan du sätter igång med de riktiga benen är det bäst att prova en tapp i ett provben.
Tappen ska slås eller pressas in med tving eller knekt, kan du bara trycka in den med handen är den för lös.

Jag svarvar bara vid tapparna.
Först svarvar jag ämnet helt runt med en skölp.

Ställ sen in en stickpassare med måttet mellan benen. Markera med passaren på den snurrande tvärslån och skär resten med svarvmejsel.

Strax innan jag når det färdiga måttet slutar jag och tar det sista med tappstålet. På en annan stickpassare ställer jag in tappens längd och markerar av tappen. Jag skär till sist med mejselspetsen i de yttre passarmarkeringarna och fasar av tappslutet så att man sen underlättar islagningen.

Tvärslåarna snyggas till efter svarvningen… sen kan du såga till dem i exakt rätt längd…

…. det är ytterligare en sak att göra:

Om du täljer bort lite på de två ytor av tappen som ska vetta mot benens sidor minskas risken att benen spricker samtidigt som det blir mer press mot tappens övre och undre ytor. Och det är dessa ytor som är viktigast i stolsammansättningen. Det är där som den största påfrestningen sker när stolen används.

Benen sätts med kil fast i borrmall  som  är i lod.
”Vattenpass” är fasttejpat på borren; det ger räta  vinklar.

Lim eller inte?

Har man varit noggrann behöver man inte använda lim i stolen. Om tvärslåarna är riktigt torra med en fuktkvot på ca 5% och benen ca 20% kommer tvärslåarna att svälla och benen krympa. Avfasningen som gjordes på tapparnas sidor gör att de inte spräcker benen. Man kan också låsa sammansättningarna med t ex små dymlingar – narar genom tapp och ben. Ett annat sätt är att ha genomgående tappar och låsa med kil i tappen från baksidan.

Men lim skadar inte heller – mer än att det brukar ta lite extratid att ta bort överflödigt lim på ben och tvärslåar.

En nackdel med lim kan vara att man får svårare att demontera delarna om man behöver reparera stolen. En annan att många limmer torkar fort och man får för kort tid att sätta ihop delarna på ett bra sätt. Bägge dessa nackdelar kan man komma förbi om man använder fisklim eftersom det torkar långsammare än vanligt vitlim. Och om man värmer delen man vill lossa går det också lättare.

Om man ska få en perfekt sammansatt stol utan lim måste man som sagt vara aningen noggrannare än om man använder lim.  På ett sätt utsätts våra möbler för större påfrestningar än förr. På vintern är de uppvärmda bostäderna mycket torra medan de är mycket fuktigare andra delar av året.

Limmet bidrar då till att minska utmattningen av tappen som sker av fuktskillnaden.

 

Slå i bägge tvärslåarna i ett ben och glöm inte att placera dem så att tapparnas avfasade, lite smalare vetter mot det ytor där benen har störst sprickrisk, alltså: så du får tappens ofasade ytor i benens längdriktning.

Om du är osäker på i vilka vinklar du ska borra kan du göra såhär:

Ta en bräda med parallella långsidor och en kortsida med rät vinkel.

Ställ en av sidorna med benen mot brädans ytterkant.

Räkna ut längdskillnaden mellan bak- och framslå. Dela det i två och skjut in frambenet lika mycket – och markera på benens yttersidor.

Rita upp en linje mellan markeringarna och lägg en smygvinkel mot brädans kortsida och linjemarkeringen.

Lägg sen smygvinkeln mot brädans ena sida och sen mot den andra så har du fått fram i vilken vinkel du ska borra både fram och bakslåar.

I det sista momentet måste smygvinkeln vara vänd åt samma håll.
När du satt ihop stolens sidor ska du mäta upp var du ska placera fram- och bakslåar och ryggpinnar.
Börja med att markera för de övre slåarna. Eftersom sitsen ska vara flätad är det viktigt att du placerar dem aningen nedanför sidtvärslåarna.

Lägg borren över benen, vid tapparna, på den sida som ska vara inåt i stolen. Placera borren så att den täcker undre delen av de redan sittande tapparna med ca ¼ – 1/5 del. Är tapparna tillräckligt långa är detta en teknik som låser de redan sittande tapparna

Om du vill kan du placera ut även de undre tapparna på samma sätt. Eller markerar du bara ut för de undre tvärslåarna var du tycker passar bäst. Det lättaste är att mäta med en stickpassare från den övre markeringen.

Såga gärna till en mall med rätt vinkel!

Nu kan du kapa av benen så att stolen eller pallen står stadigt.

Palla upp den med kilar på ett plant underlag. Mät och se till att den står rakt.
Lägg en penna på en kloss och dra pennan runt alla ben.

Benens övre ändar  kan också kapas av  – se bara till att du sparar ca 15 mm räknat från den översta framslån – på frambenen.

Till sist sätter jag i narar för ryggbrickorna.
Jag borrar med ett borrstopp genom tapp och ben och täljer till och slår i nararna.

Sen är det bara att måla eller olja in.

Och så är det bara sitsen kvar… det är ett annat kapitel som beskrivs i tipset fläta en sits och på Anders hemsida (samma beskrivning).

Text och bild: Anders Lindberg, anderslindberg.com. Där hittar du originalbeskrivningen och även färdiga stolar m.m. för den som inte har möjlighet att tälja själv. 2012.